Folkdansringen främjar folklig kultur inom dans, musik, dräkt och slöjd
Svenska Folkdansringen bildades 1920 och har över 385 föreningar spridda över hela landet. Drygt 15.000 medlemmar bedriver verksamhet som omfattar den folkliga kulturen, med tonvikt på dans, musik, dräkt och slöjd.
Folkdansringen har en livlig verksamhet för alla åldrar. Förutsättningen för att målet med vårt arbete ska kunna förverkligas är att de äldre generationerna ska kunna sprida sin kunskap om sin och sina förfäders kultur vidare till de yngre generationerna på ett naturligt sätt. Detta sker bäst genom att generationerna umgås naturligt i vardagen, i dansövningar, resor eller andra arrangemang som föreningen ordnar. När det t.ex. gäller dansövningar arbetar vi av praktiska och pedagogiska skäl i olika ålderssammansättningar.
Folkdansen
Folkdansringen är mest känd genom folkdansen. Dans är ett omfattande ämnesområde som medlemmarna får en bred kunskap om. Föreningarna aktiverar inte bara egna medlemmar utan bedriver också en omfattande utåtriktad verksamhet på kurser, uppvisningar och festivaler.
På olika kurser studeras dansens historia och utveckling. Genom konferenser och utbyten träffas dansare för att lära av varandra och utbyta erfarenheter. Danser ger, förutom god motion också kunskap om den egna kroppen och hur man behärskar den i rytmisk rörelse – rörelseglädje.
Folkmusiken
Musik är ett vittomfattande begrepp. Folkdansringen har valt att arbeta med den folkliga musiken. Vi betonar givetvis sambandet mellan dans och musik. De spelmän som är medlemmar i Folkdansringen deltar på olika sätt genom kurser, seminarier, spelmansstämmor och uppspelningar. Många föreningar har dessutom egna spelmansgrupper.
Zornmärket
Folkdansringen förvaltar Zornmärket, ett uppskattat spelmansmärke som utdelas till förtjänta spelmän. Märket är den synliga delen av den gåva som Emma Zorn överlämnade till Folkdansringen för drygt 60 år sedan. Genom uppspelningar för detta märke, som sker varje år, stimuleras spelmännen att bevara en genuin folklig tradition. Den spelman som tilldelas Zornmärket i silver får också rätten att kalla sig riksspelman.
Under 1990-talet ökade intresset för folkmusik kraftigt, inte minst bland ungdomar. Denna trend har fortsatt bl.a tack vare ett stort antal kurser, ofta i Folkdansringens regi. Här kan den intresserade lära sig bygga sitt eget instrument, spela på det, vårda det och fördjupa sig i instrument- och musikhistoria.
Folkdräkt
Folkligt dräktskick är ett annat verksamhetsområde som många av Folkdansringens medlemmar är sysselsatta med. Genom att lära ut folkdräktens historia, dess sociala funktion och hur den burits vid olika tillfällen i gången tids historia, vill vi skapa en förståelse för folkdräkten som sådan, men också visa att dräkten har betytt mycket för en bygds sammanhållning och sockengemenskap. Kläder, som markerar social tillhörighet är alltså inget nytt fenomen. En fortlöpande forskning pågår för att dokumentera det folkliga dräktskicket i olika delar av vårt land. På många håll i landet sker också ett samarbete med olika hemslöjdsorganisationer.
Slöjd
Slöjd är en verksamhetsgren med nära anknytning till folkdräkten. Men det finns mycket mera av handslöjd och gamla hantverkstraditioner. Genom att stimulera skaparlust och fantasi blir det naturligt att ta tillvara de gamla slöjdarterna, lära tekniken och hålla den levande i framtiden. Slöjdarter som vävning, sömnad, växtfärgning, silversmide, gjutning, halmslöjd och träslöjd är några exempel på områden som medlemmarna i Folkdansringen kan arbeta med.
Seder och bruk
Seder och bruk i gången tid uppmärksammas också inom Folkdansringen. I flera föreningar och distrikt har man t.ex. skapat sektioner som arbetar både med gamla seder som nutida bruk.
Forskning, uppteckning och utbildning
Folkdansringen bedriver forskningsprojekt inom alla våra verksamhetsområden och det har resulterat i ett omfattande utbildningsmaterial och ett flertal böcker. Material har getts ut såväl på Folkdansringens eget förlag, som i samarbete med andra förlag och institutioner.
Föreningar
Föreningarna har frihet att verka inom olika områden av organisationens inriktning. Detta gör att alla föreningar inte har likadan verksamhet. Medinflytande, kamratskap, gemenskap och förståelse ger frihet att skapa en bred verksamhet med många olika ämnen och utseende på föreningarna.
Utbytesverksamhet och resor
Årligen sker turnéer med deltaganden i folkdans- och folkmusikfestivaler både inom och utom landet. Resmålen varierar, men genom goda internationella kontakter sker utbyten över hela världen. Dessa festivaler, stämmor och även konferenser ger rika möjligheter att träffa människor, få del av deras kultur och dela med sig av sin egen. Detta skapar en grund för förståelse över alla gränser.
Internationell verksamhet
Folkdansringen är medlem av flera olika internationella organisationer. I det nordiska samarbetet arbetar vi i NORDLEKRÅDET – de nordiska folkdans- och folkmusikorganisationernas samarbetsorganisation. Genom sina avtalsparter anordnas var 3.e år en Nordisk bygde- och spelmansstämma kallat NORDLEK.
Utanför Norden sker samarbetet i Svenska Sektionen av CIOFF (International Council of Organizations of Folklore Festivals and Folk Arts) som är en internationell festival- och folkkulturorganisation. Genom båda dessa organisationer knyts också kontakter med Estland, Lettland och Litauen.
(denna text är kopierad från riks hemsida)
Senast ändrad