Tillbaka  ¬ Skoband

Bandgrind

Man klyver sig ett bräde av rätkluven al, björk eller yt-tall (det sista lättast i form av bakar). Slättäljer det med vass yxa och bandkniv och grovhyvlar sig fram till rätt dimension. Det är inte nödvändigt att ta bort allt av valkanterna och därmed förlora bredd. Det kan gärna se ut enl fig.1. 
Med vinkelhake eller ögonmått och linjal eller syftning drar man upp linjer mitt emot varandra på bådasidor tvärs över träets ådror.(Fig.2)
Likaså markerar man med blyertspenna på bägge kanter huru djupt man ska tunna ned virket och vad man
ska lämna kvar. (fig.3)
Är man något sånär stadig på handen så använder man stämjärn direkt utan att såga spår före. Det blir bättre kanter och tar onödig tid att såga. Dessutom kan man justera efter med stämjärn. Helst skär man lugnt med järnet utan hammare. Obs! Järnets skär att man vänder det (fig.4).
När man tar bort i mellanliggande partier vänder man skäret nedåt om man kan, det blir slätare så (fig.5) 
Sedan man med stämjärn skurit ned till den med blyerts markerade dimension (fig.6) kan man justera med treans och ettans sandpapper på rak slipklots. 
Därefter tar man blyertspennan i nypan och med fingerstöd mot kanten markerar ungefärlig dimension på vävtänderna. (fig.7) 
Med handen får man hårt stöda grindämnet mot kroppen, med andra handen håller man kniven i nypan som när man ska skriva och tar stöd mot kanten så långt man når. (se fig.8)
Först skär man en tunn skåra i vinkel från vardera hållet och får en sådan tunn skåra. Därefter vänder man kniven helt baklänges och drar den i skåran så man hyvlar sig ett spån ur botten. (fig.9)
Man växlar färdriktning och hyvlar med kniven en tre gånger åt vart håll. Efter en 10-20 gånger hör man ett krasande när kniven markerar genomgång på andra sidan. Då vänder man och tar med kniveggen i udden ett försiktigt spån på andra sidan och har hål igenom. (fig.10) 
Nöt inte upp mera hål med sandpapper i onödan. Springorna skall vara trånga och mesta trä kvar i tänderna. Använd på sin höjd 000-ans papper i fiberns längdriktning mellan tänderna. 
När grinden är färdigskuren har man ett lämpligt avstånd mellan springorna om man använt blyertsmarkeringen inte som avståndsmarkering utan att följa riktningen och flyttat knivudden med tanke på att få tillräckligt med trä i tanden. Nu ska vi nämligen ha hål mitt i den. Figur 11 blyertsmarkering tvärs över grinden.
Figur 12 med en skarp smal slipad syl gör man hål i tänderna. Tryck försiktigt med drejande rörelse, så du just är genom , akta träet så du är i mitten av tanden (fig.13).
En gammal strumpsticka eller cykeleker i lagom avklippt längd fästes i ett träskaft, en träpinne av björk, rönn eller liknande. Den spetsas med fil. Låt gärna nävret eller barken sitta kvar, (fig.14). 
Glödga tenen i gasollåga eller glöd och driv den hastigt i det med syl markerade hålet. Fortsätt så i alla hålen. (fig.15)
Nu kan du skära bort överflödigt trä i överstycket. Släta, rundade former är bra, då hakar icke tråden när man väver. När man väver är överstycket ned. Genomskärning är bra för upphängning, men minns att det är överstycket, som håller ihop grinden. (fig.16). Gnid in med barkfärg och händerna och gnid av med trasa och fin stålull när det fått torka.
Lycka till! 
Vifast.

Tillbaka ¬ Skoband

Sidan gjord av Lars Ek © www.folkdansaren.se