Tillbaka ¬ Sverigedräkten

Allmänna Svenska Nationaldräktsföreningens Festdräkt (Sverigedräkten)
Tidigt 1900-tal i nationalismens ära bildades Svenska Kvinnliga Nationaldräktsföreningen. Fru Märta Jörgensen från Falun var drivande i sällskapet. Märta Jörgensen hade fått sitt intresse för folkdräkter då hon varit trädgårdspiga på Tullgarn åt Kronprinsessan Viktoria. ”Jag fick idén till en svensk reform av dräktmodet i opposition mot det franska”
Föreningens syfte var ”att bland svenska kvinnor genom införandet av ett allmännare bruk av nationaldräkter åstadkomma en frigörelse från utländska modens herravälde”. ”Som tvingade fina damer att använda kläder som inte gick att hålla rena, och som var opraktiska och obekväma.”
Resultatet blev Sverigedräkten.
Första världskriget bröt ut och intresset dog ut, nästan. Tills Nordiska museet i mitten av 70-talet övertog ett exemplar av livkjolsmodellen med då okänt ursprung från en dam i Leksand.
Bo Skräddare hade en spalt för folkdräktsfrågor i tidningen Land på 70-talet och presenterade Sverigedräkten som fanns på Nordiska museet. Han fick då kontakt med flera som hade dräkter som tillverkats åren 1903 -1905. Han kunde därefter redovisa att den fanns i två modeller och varje modell i två färgkombinationer. Och med vackra jugendslingor broderade. 1980 presenterade Bo Skräddare för tidningens Lands läsare alla fyra variationer av Svenska Dräkten. Responsen var stor. I samråd med tidningens Lands läsare utformade Bo en mansdräkt i samma stil och samma tidsprägel.

Sverigedräkten
Sverigedräkten finns i två modeller: en där kjol och livstycke är skilda plagg (mod 1 ”det ursprungligen antagna”) och en där kjol och livstycke är sammanhängande (mod 2 ”det sedermera äfvenledes godkända”).
Kjol
: Tyg i tunn valkad ylle. I den sekelskiftets svenska flaggas blå färg. Sekelskiftets flagga syddes av ull och i de dämpade färger som den tidens färgteknik medgav.
Livstycket
: samma tyg i blått eller i i högrött, med broderier där den gröna färgen bör ingå. Till snörning i (mod 1) användas smala sidenband i högrött eller grönt, till rött livstycke alltid gröna band och röd snörning endast i de fall, då röd förklädesbård eller röda strumpor förekomma i dräkten
Bältet
(mod2) av samma material som kjolen och knäpps med silver- eller mässingspänne eller dito häktor.
Förklädet
samma tyg men gult (flaggans gula färg) med bård, som broderas i enlighet med broderierna på livstycket, starkt stiliserade blomstermotiv. Bården sys på rött eller blått. Förklädet knyts med hemvävda band av gult, blått och grönt.
Strumporna
svarta, förekommer rött i dräkten bör de vara röda. (Silvia har vita, kungligt undantag ?)
Skor
, helst slejf- eller snörskor, svarta. (Skorna ska inte dra blickarna till sig.)
Huvudbonad
: Original lufva (generös variant av kärringhatt, vit linnemössa) och ett ”slags huckle” (Vit huvudduk som knyts över pappring (propeller)) 

Fotnot: Den här artikeln/beskrivningen är gjord med hjälp av Bo Skräddare och hans hemsida www.folkdrakt.se där Du kan läsa allt om Sverigedräkten.
Foto av Bo Skräddare (beskuret av Lars Ek)
Bo Skräddare kan också leverera material till dräkten. 
Bo Skräddare, 
Ågestavägen  27
141 37 STOCKHOLM 
Tel: 08-711 4060  
E-post bo@skraddare.se

 


Tillbaka ¬ Sverigedräkten
Sidan gjord av Lars Ek 2002-01-24 © www.folkdansaren.se